Du kanske inte har gjort någon synundersökning än. Nåja, förr eller senare är det dags. Eller också kanske du har gjort det flera gånger. Men har du någonsin tänkt på vad de gör med alla maskiner och lustiga glasögon? Här får du en guide.
De maskiner optikerna använder för att kontrollera din syn har många konstiga namn: refraktionslinser, autorefraktorer, tonometrar, foroptrar, slitslampor, aberrometrar, retinoskop. Och alla fyller de ett syfte även om alla verktyg kanske inte behövs varje gång du besöker en optiker.
Synen hos barn bör kollas en gång om året. På så sätt kan ni upptäcka potentiella synproblem på ett tidigt stadium.
För äldre personer rekommenderas en årlig ögonundersökning för att identifiera åldersförändringar i gula fläcken, kontrollera ögontrycket och upptäcka grå starr.
Det finns egentligen bara en period (vanligen mellan 20 och 40 års ålder) som synkontroller kan göras bara vartannat år ungefär (såvida man inte känner till en åkomma och/eller har blivit rekommenderad att göra kontroller mer regelbundet).
Hur testar man ögonen då? Detta är en enkel lista över tester som kan utföras. Observera att alla optiker inte gör det i denna ordning, men huvuddragen är ungefär desamma:
1. Hälsa, arbete och livsstil
Du får svara på frågor om din hälsa; exempelvis blodtryck, kända sjukdomar, familjehistorik och så vidare. Vissa av dessa åkommor kan påverka synen både kortsiktigt och långsiktigt.
Vilken typ av jobb du har och din livsstil kan också påverka synen. Frågorna ställs så att optikern ska veta vad han eller hon ska titta efter.
2. Du får frågor om dina befintliga glasögon om du har några. Ta med dem till butiken. Vad har du för erfarenhet?
3. Nästa steg kan vara autorefraktorn. Du vilar huvudet mot ett hakstöd och tittar in i maskinen som visar ett ljus eller en bild. Maskinen avgör hur mycket linskraft som krävs för att fokusera ljuset på näthinnan på ögonbotten. Maskinen tar fram ett korrekt recept som dock behöver finjusteras.
4. Istället för autorefraktorn kan man använda ett retinoskop, som är ett manuellt instrument att mäta refraktionen med. Det sätts framför dina ögon och testar vilka glas som ger dig skarpast bild. Glasen finjusteras tills rätt recept hittas. Detta avgör hur närsynt eller översynt du är samt nivå av astigmatism.
5. Därefter mäts synskärpan med ett standardtest där du läser bokstäver från ett avstånd på 5–6 meter. Detta utgår från receptet på dina befintliga glasögon för att fastställa när starkare (eller svagare) glas behövs.
6. Därefter justerar optikern receptet. Det är nu optikern frågar dig om du ser ”bättre med detta glaset eller detta” och, utifrån dina svar, justeras ditt recept tills det blir perfekt. För att uttrycka det enkelt så får du ett recept som ger dig den bästa synskärpan med den bästa känslan.
7. Nu kanske det är dags för tonometritestet. Instrumentet blåser en luftpuff i ditt öppna öga. Maskinen räknar ut ögontrycket baserat på ögats förmåga att stå emot puffen. Instrumentet är aldrig när ögat och proceduren är helt smärtfri. Ögats interna tryck är en bra indikator på om grön starr förekommer.
8. Undersökningen med slitslampan visar om det finns några skador på ögats struktur. Du vilar huvudet på hakstödet och framsidan av ögat (iris, hornhinna, ögonlock och så vidare) kontrolleras med ett mikroskop. Även bakre delen av ögat kan kontrolleras med samma instrument och en handhållen lins. Då kan optikern se hur näthinnan och synnerven ser ut.
9. Eventuellt testas även synfältet. Testet visar om det finns några blinda fläckar i periferiseendet.
Ögonen är en komplicerad del av kroppen och det är därför det krävs så många tester. Men vart och ett har ett enskilt syfte, och det är att du ska se så bra som möjligt. Ring din optiker och gör undersökningen minst vartannat år. Om du är över 50 kan du göra det varje år. Alla förändringar upptäcks och om nödvändigt blir du hänvisad till en ögonläkare. Den tid och de pengar du lägger ner är väl investerade.